everydaystories

Inatt fick jag ÄNTLIGEN sova ordentligt och det var så välbehövligt. Även om det var med hjälpa av sömnmedicin som doktorn skrev ut till mig igår, så kändes det verkligen skönt att få sova en hel natt. Jag gick upp för att säga hejdå till Carl när han skulle åka till jobbet, men jag var nog inte riktigt vaken för jag sa: Sov gott! istället för Hejdå! när jag stängde dörren. Jag hörde honom skratta i trappuppgången.

Sedan åt jag frukost och efter det gick jag och la mig i sängen igen. Lyssnade på Eva Cassidy, den enda rösten som verkligen får mig lugn. R, J och S kom hit och åt lunch med mig och sedan fick de gå igenom kläderna som jag rensat ut och de tog med sig några plagg var. Resten får åka till Myrorna. Sedan ringde min snälla chef och uppdaterade mig lite om jobbet. Hon sa dessutom till mig att försöka hitta på sådant jag tycker är roligt för att hitta tillbaka till min glädje och bli av med ångestmonstret. Det kändes skönt att höra just henne säga det, för jag får dåligt samvete så fort jag går utanför dörren när jag är sjukskriven. Det känns som jag borde hålla mig inne och inte få träffa någon. Sen gick jag ut på en lång promenad och utforskade mina nya hoods lite granna. Skönt med frisk luft, men hua så kallt! Trots att jag hade pälsat på mig med både långkallingar, yllesockar och dunjacka.

Jag har tänkt på en sak. Jag ser ju att ni är ganska många som läser, men det är väldigt få som lämnar någon kommentar. Jag är ju nyfiken på vilka ni är och vad ni tycker. Har ni några önskemål på vad jag skriva om eller inte skriva om? Tips, ideér, förslag? Skulle vara kul med lite feedback!